För att få fler köpare, har Jeep i civilt utgörande, flera gånger bytt identitet och målgrupp. När Willys-Overland ägde företaget så satsade de på jordbrukare. Senare, kom ett fordon i bjärta civila och glada färger med syftet att vara ett roligt transportmedel och även hjälpreda på gården. Kaiser Willys tyckte att bilen var en  ”billig” ungdomsbil som passade bra för resor till och från skolan eller till stranden. AMC försökte hålla liv i intresset för Jeep med mängder av olika utföranden och detaljer i kromad metall. När Chrysler tar hand om Jeep-märket 1997 så moderniserar de bilen med spiralfjädrar och runda strålkastare. Strålkastarna är en markering att något nu har hänt med modellen. Chrysler satsar nu i hela sitt bilprogram på komfort, vägegenskaper och säkerhet. Så även för Jeep.

Offroad som affärsidé

I slutet på 1990-talet så hade det börjat växa fram ett intresse i Nordamerika för ”hobbybilar” med 4×4 drift, höjd fjädring och stora hjul. Många ägare kostade gärna på sina bilar så mycket som $10 000, för att ge bilen rätt egenskaper och utseende.

Chryslers ledning hade inte uppmärksammat denna trend och marknadspotential. Det hade däremot några av de anställda på konstruktionsavdelningen, som var riktiga jeep-freaks. De två eldsjälarna Jim Repp och Dave Yegge hade 1999, efter mycket arbete, fått till ett fredagsmöte med deras chef Mike Gabriel och föreslagit några uppdateringar på modell TJ. På listan fanns en fördelningsväxellåda med utväxling 4 till 1, differentialspärrar, sidoskydd, off-road däck och skivbromsar. Idén förkastades inte direkt. Mike Gabriel skulle fundera på saken?

Anmärkning: Under perioden 1998-2007 ingick Chrysler i det samägda företaget DaimlerChrysler. Det är möjligt att Daimler-Benz inte var intresserade av att Chrysler skulle bygga en lågpris-konkurrent till deras Geländewagen, som var en populär hög-status-bil i vissa kretsar i USA – bl.a. i Hollywood.

Då inget hände så modifierade snabbt Repp och Yegge, med egna pengar, ett par bilar med eftermarknads-grejer enligt deras förslag. Vid den här tiden brukade Chryslers högsta ledning, som rekreation åka till Sierra Nevada och titta på Rubicon Trail.  Chrysler var där med några vanliga Jeepar och de två ”mulorna” som preparerats. Direktörerna frågade naturligtvis varför två av deras bilar klättrade bättre och kunde ta sig fram längre än de andra bilarna?

Hos DaimlerChrysler började nu diskussionerna mellan marknads-, ekonomi-, utvecklings-och produktionsavdelningen om kostnader och möjlig försäljning av en Jeep med bra off-road egenskaper. Chrysler bestämde under stor vånda, att de under en period av två år, skulle bygga 3 000 bilar med off-road paketet. Större kunde inte marknaden vara. Innan de ens börjat tillverkat bilarna och fastställt priset, så hade de fått in 8 700 beställningar. Under 2001 visades några förseriebilar upp för pressen. Nu med kraftiga Dana hjulaxlar och skydd på skärmkanterna och texten Rubicon på sidorna på motorhuven. På sommaren 2002 kom de första Jeep Wrangler Rubicon, som modellår 2003. Drygt 10 000 Rubicon såldes under första året. Under 2008 såldes 22 742 Rubicon. I december 2008 hade de totalt sålt 100 000 Rubicon.

Terrängkörning

Att i krypfart och med full kontroll köra över klippor, stora stenar och stockar är inte möjligt i en vanlig bil. Det skulle resultera i bränd koppling och brända bromsar. Därför finns det lågväxel i de bilar som är avsedda för den här typen av bilkörning. I de fall körningen har situationer då ett hjul är fritt från marken är differentialspärrar nödvändiga. En följsam framaxel, som ger kontakt med underlaget i alla situationer, ger en bra styrförmåga. Hög markfrigång och stora hjul med tåliga däck är en självklarhet.

Ren nostalgi

Sågad bilmodell

Ingen journalist på en motorcykeltidning skulle få för sig att provköra en motorcykel för enduro eller motocross och klaga på att den är stötig, vinglig, hög, obekväm på långkörningar, har dåligt utrymme för passagerare och packning och har hög bränsleförbrukning. Ibland kan man läsa den här typen av omdömen i svenska och utländska biltidningar om Jeep Wrangler eller Rubicon. Det handlar naturligtvis bara om en snygg journalistisk ”klackspark”. En rejäl sågning och ett lätt roande kåseri, som blir en ”snackis” hos journalistkompisarna. Den här typen av omdöme kan kanske reta någon jeepägare, men absolut inte påverka den som bestämt sig för att köpa en Jeep.

Jag kan till viss del hålla med de elaka journalisterna, att det inte finns några riktigt starka logiska, sakliga eller tekniska argument för att köpa en Jeep Wrangler Rubicon om behovet bara är en vanlig bil. Men, det finns praktiska och ekonomiska skäl, om man har behov av en mycket kompetent 4×4 bil.

Eller är det påverkan (skador) från gamla filmer med John Wayne?

Jeep JKU – En sällsynt bilmodell

En del av charmen med en Jeep är att den skiljer sig radikalt från alla andra nya bilar – undantaget LR Defender och MB G-Wagen – med sin kantiga design, utanpåliggande stänkskärmar, synliga dörrgångjärn och generösa takhöjd.

Jeep är en ovanlig bil på våra vägar. Det är faktiskt större chans att se en Porsche i trafiken än en Jeep. Med en andel på ca ¼ % av den svenska bilmarknaden så ligger Jeep snäppet efter Porsche på försäljningslistan. Skulle det vara så att försäljningen av Jeep Wrangler radikalt ökade och bilen, helt plötsligt, blev ett vanligt inslag i trafiken, blev den helt säkert ointressant som entusiastbil. Möjligen skulle äldre modeller fortfarande vara intressanta, eller att de riktiga 4×4-entusiasterna började privatimportera gamla Toyota Land-Cruiser 40 från Brasilien? Många Jeep-ägare skiljer sig från ägare till vanliga bilar då de ofta har bilägandet som fritidssysselsättning och hobby, än bara som ett vanligt transportfordon. De har också en kunskapsnivå om sina bilar, som ofta överstiger den normala bilägarens. Hur många ”vanliga” bilägare vet var deras bil är tillverkad, vad den har för dimension på däcken, vem som tillverkat bilens hjulaxlar eller vad de har för utväxling i bakaxeln?

Rubicon istället för Raptgb 915

Har under många år följt Jeeps utveckling av olika modeller. Det var ett klart fall framåt när Wrangler Modell JK kom 2007 och att den nu fanns i ett utförande (JKU) med längre hjulbas och med fyra dörrar. Nu var det bara att vänta på att den nya 200 hästars dieselmotorn skulle finnas i utförandet Rubicon.

Många av mina tidigare bilar har i olika avseenden varit bättre än Jeep Rubicon. Men nu är jag tillbaka på ruta ett, med en Jeep JKU Rubicon -15. Jag har ägt 4×4 bilar som Audi Quattro, Jeep TJ (min frus shoppingbil), Jeep Grand Cherokee, MB G-Wagen (två stycken), Range Rover, Land Rover Discovery, Nissan Patrol, Toyota LC, Mitsubishi Pajero (två stycken) och några 4×4 pickuper.

Priset på en Rubicon är mindre än hälften av priset för M-B Geländewagen. 415 kkr mot 853 kkr. Rubicon matchar faktiskt G-wagen när det gäller framkomlighet i snö och terräng. Vill någon ta sig fram ännu tryggare, än i dessa bilar? Ja, då är det bandvagn som gäller.

Rubicon påminner en del om de Raptgb 915 (Volvo TP 2104) som jag då och då körde under 1960-talet. Under 1966 kompletterades arméns radiobilar med Raptgb 9033 men den var inte alls så ”rå” som den gamla suggan. Trots massan på 2880 kg så hade 915 bra framkomlighet i snö med hjälp av de vakuummanövrerade diffspärrarna, som kopplades in med ett lätt pysande ljud. De vackra vingmutter-kranarna för diffspärrarna i 915 var placerade till vänster om ratten, på samma ställe som knappen är placerade i Rubicon. Värmen i bilen på vintern var riktigt bra och bensinförbrukningen vid terrängkörning ”hiskeliga” 6 – 10 liter per mil. Värmen i bilen i sommarsolsken var plågsam, då den militärgröna karossfärgen var absorberande för IR-våglängderna. För att undvika bastutemperatur fick man fälla upp vindrutan och även öppna takluckan. En något udda detalj i alla 915 var Volvos standard instrumentpanelen i klassisk Art-Deco design.

Raptgb = Radiopersonterrängbil. 724 bilar tillverkades under 1953-1958. M-nummer: M5133-9154 därav beteckningen 915. Beteckningen på senare (från ramnummer 221 ?) tillverkade bilar är M5180-915001. Dessa hade fästram och antennavstämning för Ra 42 och fäste för högantenn. Massor med  915 information finns här: http://www.volvosugga.org/Site/Technical-Info.html

Produktkunnandet?

När vi köpte TJ:n till min fru för 21 år sedan, så var bilförsäljarens kunskapsnivå om produkten låg och det var den även hos den bilförsäljare som jag köpte min JKU Rubicon av. Men det tycker jag inte gör så mycket. Bilhandlarna som säljer Jeep-bilarna säljer i de flesta fall en handfull olika bilmärken, som alla säljer bättre än Jeep och därför brukar Jeep finnas i ett undanskymt hörn av lokalerna. Det är heller inte varje dag som serviceverkstaden arbetar med Jeepar. Men allt detta är kända fakta och är inte någon överraskning för en presumtiv Jeep-köpare.

Designmiss eller nyskapande?

Hur kan en biltillverkare som har ett av världens bästa designelement, grillen med de sju avlånga hålen, klämma in ett plastmärke ovanför? Kylarmaskeringen med de sju avlånga hålen kom på CJ-2A och har funnits sedan 1945. Plastgrillen och Jeep- märket kom tyvärr på modell JK, som kom 2007. Det är ju som att hänga en beskrivande skylt på Eiffeltornet i Paris eller Frihetsgudinnan i New York? Den sista ”riktiga” grillen fanns på modell TJ t.o.m. 2006. På den nya modellen JL som kommer 2018 så finns – tack och lov – inget plastigt Jeep-märke på grillen.

Vill du inte ha det påklistrade och missprydande Jeep-märket på din JK-grill, så går det bra att ta bort det. Finns en bit ner på sidan: https://www.jeepbasic.se/nagra-modifieringar/